Ackes egna

 ISR satsade hårt på endurance VM säsongerna 1981-82-83 med blandade resultat, oftast gick det snabbt men inte i mål. Kjell Watz var fabriksföraren som var mest permanent med olika sidekicks som andrakusk genom åren. Det som oftast fallerade var att motorn gav upp innan 24 timmar. Trimmarna av Kawasaki Z1000 puffran var mer vana med race under tio sekunder och fick aldrig till pålitligheten. Det där med snabbheten på kvalen var nog bra men kanske borde haft lite snällare motor till racen.

Nåväl, den står nu hos mig och ska förhoppningsvis bli en cykel igen inom ett år eller två även om bloggarn själv skulle vilja slå ihop den idag. Mer bilder och info kommer till den som väntar, ska bara kolla lite på grunkorna först.